Linda handarbetar

En “ny” vevsymaskin fann sin väg till mig i somras. En brittisk Jones såld via en norsk säljare. Hur den sedan kom till Västerås och en bakluckeloppis är en helt okänd historia. Vevsymaskiner är/var ovanliga i Sverige, men vanliga hos vår granne i väster. Den här maskinen är dessutom en skyttelmaskin, det betyder att undertråden sitter på en avlång spole och kastas fram och tillbaka i maskinen. Den tekniken fanns innan de runda som vi använder idag. Det betyder att det är en äldre maskin, alldeles säker antik (=100 år eller äldre). Den använder andra nålar, men som tur är fanns både nålar och undertrådsspolar. Tyvärr inga pressarfötter utöver den som sitter på (men jag har några andra som passar). Jag har ingen manual, men maskinen är (för mig) rätt intuitiv så det har gått bra ändå. Den syr fantastiskt, men man FÅR träningsvärk i armen när man syr mycket (jag håller på med en väska just nu – så jag måste nog hoppa över till min örtblogg för att hitta något lindrande mot muskelvärk).

På en av bilderna ser ni Jones i bakgrunden, och min andra vevsymaskin, Kayser i förgrunden. Jones syr bättre när det blir tjocka lager.