Linda handarbetar

2013 kom denna maskin i min ägo. Jag skrev om den första gången här:
https://handarbete.appelklyftig.com/2013/01/17/predom-lucznik-432-243/
och sen lite mer detaljerat här:
https://handarbete.appelklyftig.com/2013/01/19/herr-marcinkiewicz-symaskin-244/
Den har fått hänga med i 7 år nu och motstått den ena utrensningen efter den andra. Den är ovanlig såtillvida att den har både motor och trampa OCH sicksack och raksöm. Det är verkligen inte vanligt i Sverige, men jag gissar att det är vanligare i forna östblocket.

Den syr fint, men kan vara lite kinkig ibland. Någon enstaka gång har trådspänningen strulat och några gånger har jag haft problem med att nålarna inte sitter ordentligt. Märkligt nog har det löst sig med lite time-out. Motorn har jag bara testat när den var ny för mig eftersom jag är barnsligt förtjust i att trampa sicksack. Och det är säkert därför den fått vara kvar.

Men eftersom jag nu med en klump i hjärtat bestämt mig för att vi måste skiljas så bad jag min make att dokumentera den ordentligt.

Vill du köpa finns den annonserad på FB:
https://www.facebook.com/groups/1528263843911130

Tidigare i år besökte jag södra Gran Canaria. En mycket trevlig resa som tyvärr inte resulterade i särskilt mycket material för just den här bloggen. Förutom stickning på stranden:

så hittade jag två symaskiner på en restaurang längst upp i Guayadeque-dalen. En “Hexagon” med texten “Compania Singer”, vilket är lite underligt. Behöver utforskas närmare. En “Wertheim”.

och söta stämplar på museet i nämnda dal som jag tänkte jag kunde trycka på tyg med, jag köpte den lilla solen till mig:

Det har tagit ett tag, men nu har jag blivit med Husqvarna Freja. Maskinen är i mycket gott skick, lådorna i betydligt sämre. Därför koncentrerar jag mig på maskinen just nu.

Inga toppenbilder, men fotografen kommer säkert att ta sig an den senare. Serienumret är 444850. När jag funderade på det så insåg jag att jag hade ett behov av att namnge dekoren. Freja har flera olika dekorer och den här har liksom en ram av små gröna och röda cirklar längs kanten på hela maskinen. Vi hqv-entusiaster borde hitta på bra och beskrivande namn!

Hon syr (med ett namn som Freja så måste det väl vara en hon?), men inte särskilt bra än, så jag behöver fippla med inställningar och se till att jag har fungerande nålar. Schmetz 110 ska tydligen funka, men jag har inte tagit reda på var man köper dem än.

För att få plats med den här skönheten var jag tvungen att sälja min Solidar. Tack och lov hittade jag en bra köpare så den maskinen kommer att få ett bra hem!

Jag har börjat samla information om en av mina nya symaskiner. En “Original Nova Perfecta” som tappat bort sitt trampbord. Foto kommer senare, nu vill jag bara samla den fakta jag hittar.
Jag hittar den ganska snabbt på needlebar.org, den är tillverkad av Lange & Nicolaus.

Hos en tysk sida om antika symaskiner hittar jag denna bild på manualen:

Där anges att manualen är från 1895, vilket är rimligt med tanke på modellen. Jag hittar symaskinen omnämnd i en bok från 1888.

I en bok, Technik-Wissen 1900 – 1915: Kleines Technik-Lexikon. E – S, via google hittar jag en notering om Magdeburg, som jag antar är tillverkningsorten.

Jag hittar referenser till att de också tillverkar cyklar – inget konstigt alls, det gjorde många symaskinetillverkare på den här tiden.

Så redan nu vet vi ungefärligt tillverkningsår, tillverkarens namn och tillverkningsort – hurra för internet.

Husqvarna 6430 i 2000-serien. En maskin på 40+ med alla de sömmar du kan tänka dig behöva. Symaskinen har inte utvecklats mycket sedan den här! Jag behövde overlock-söm idag eftersom jag tänkte sy buffar inför familjens skidtripp. Det är inget problem för den här maskinen. Och färgen är ju helt underbar!
Den har en nackdel…. den har endel plastiga detaljer som kan gå sönder. Vanligast är fötterna på mönsterväljarna (fick faktiskt 2 trasiga när jag köpte maskinen trots att jag handlade från en butik). Knepigast är ett kugghjul inne i maskinen som gör att den inte matar fram tyget som den ska eller kör baklänges. Nu när den är 40+ börjar de gå sönder…
Men när min går sönder kommer den att bytas ut!

Tyvärr blev jag lurad när jag köpte maskinen. Jag beställde den via Tradera av en symaskinsreparatör i Halmstad. Visst fick jag en maskin i samma färg och märke, men med betydligt fler yttre skönhetsfel än den som var på bilden (den var felfri i lacken). Denna säljare håller fortfarande på att sälja maskiner på detta vis, tyvärr.

Det är inte bara Husqvarna som får plats i mitt syrum (även om de är en majoritet), för inte så länge sedan kom maken återigen hem med en maskin – en Elna #1. I fint skick, utöver att kondensatorn börjat läcka. Nu är den bytt och maskinen i topptrim!

Oj oj vad den här är fin – trots att skåpet är ordentligt slitet, med en ful fanérskada på bordet. Jag är så nöjd över att jag fick tag i den, dessutom fungerar det perfekt vid första försöket! Hur otroligt är inte det? Däremot har pressarfoten rostat fast (!), så den bearbetar vi med olja nu och hoppas på det bästa. Det finns ju massor med extra pressarfötter att välja bland, några jag aldrig tidigare sett dessutom.

Den här typen av underreden till trampsymaskiner är/var ovanliga i Sverige. Mina modellkataloger är för unga, så det finns inte ens någon CB med i dem (jag skulle gärna ha en sådan modellkatalog från Husqvarna om du har någon över).

Maskinen som sitter i är en CB, föregångaren till storsäljaren CB-N. Trådspänningen är densamma som på Kaysern och tycks ha samma tendens att ibland låta fjädern hoppa ur läge. Säkert anledningen till att modellen snart ersattes. Jag har ingen CB sedan tidigare så det är ju kul att ytterligare komplettera samlingen.

Tre remmar medföljde och de har fått sig en ordentlig omgång med läderfett, sen legat i en plastpåse 2 dagar och sen avtorkade så de håller förhoppningsvis.

En “ny” vevsymaskin fann sin väg till mig i somras. En brittisk Jones såld via en norsk säljare. Hur den sedan kom till Västerås och en bakluckeloppis är en helt okänd historia. Vevsymaskiner är/var ovanliga i Sverige, men vanliga hos vår granne i väster. Den här maskinen är dessutom en skyttelmaskin, det betyder att undertråden sitter på en avlång spole och kastas fram och tillbaka i maskinen. Den tekniken fanns innan de runda som vi använder idag. Det betyder att det är en äldre maskin, alldeles säker antik (=100 år eller äldre). Den använder andra nålar, men som tur är fanns både nålar och undertrådsspolar. Tyvärr inga pressarfötter utöver den som sitter på (men jag har några andra som passar). Jag har ingen manual, men maskinen är (för mig) rätt intuitiv så det har gått bra ändå. Den syr fantastiskt, men man FÅR träningsvärk i armen när man syr mycket (jag håller på med en väska just nu – så jag måste nog hoppa över till min örtblogg för att hitta något lindrande mot muskelvärk).

På en av bilderna ser ni Jones i bakgrunden, och min andra vevsymaskin, Kayser i förgrunden. Jones syr bättre när det blir tjocka lager.

Ransta Bygdeförening gör något unikt i år – en by-julkalender. Varje dag går man till stationshuset för att kolla var dagens lucka är sedan går man dit. Första luckan var att klä julgranen utanför tempo, andra luckan var en julkrubba, men tredje luckan passar här i bloggen. Då hade jag “förvandlat” mitt syrum till en tomteverkstad. Alla mina fina maskiner fick dammades av och visades upp (med små projekt i varje såklart). Här är några bilder från luckan för er stackare som inte bor i Ransta och besökte luckan.

Jag letade aldrig efter en symaskin under semestern på Island. Inte en enda gång…. men de fann mig gång på gång på gång. Här är de!

Och vad är det för maskiner?

bild 1 och 2: En Husqvarna Triumf som fanns i souvenirbutiken vid Geysir

bild 3, 4 och 13: En än så länge okänd maskin såld via Kjöbenhavn (det står på brickan) som fanns på Mánárbakki museum

bild 5 och 6: En Bergmann & Hüttemeier, Kjöbenhavn fanns på Mánárbakki museum

bild 9, 10 och 14: En tysk Clemens Müller som fanns på Mánárbakki museum

Bild 7 och 8: Även denna på Mánárbakki museum, på brickan står “Beste deutsche Nähmschine, gesetzlich deponiert” tror jag.

bild 11 och 12: Ytterligare en Bergmann & Hüttemeier, Kjöbenhavn fanns i torvhuset i Hólar.

bild 15 och 16: Exporterad av J. Silbergberg, en tysk mellanhand, maskinen hittades på museum i Siglufjörður.

bild 17. En Dürkopp skomakarmaskin (eller för att sy seldon i detta fall) på Sögusetur íslenska hestsins i Hólar.

Ok jag måste ägna mig lite åt hushållsarbete nu – kom tillbaka om några dagar så har jag kompletterat inlägget med mer fakta om maskinerna

Min singer 201K har fått en ny ägare. Grattis Dan! Här är några sista-minutenbilder innan han hämtade den.

Senaste symaskinen är verkligen ett litet mysterium. Sybordet är bara 18×13 cm så det är verkligen ingen stor maskin. På botten finns siffrorna 86 eller 98 stämplade på tre olika ställen. Jag har inte hittat någon annan stämpel än. Allt rör sig. Jag vet inte ens om det är kedjestygn eller om den borde ha en liten skyttel.

Ah… äntligen fick jag använda min nya hylla!

Och 3 av de maskiner jag försökt hitta nya ägare till har fått det så nu hoppas jag att de hämtar upp dem snarast. De andra två lät jag bara starta om på tradera.

Det var liksom dags att scanna in bruksanvisningen till Solidar. Jag håller på att sy att par byxor och tänkte använda fällapparaten för att sy en läggsöm och det går inte så bra. Dags att ta manualen till hjälp.

Bruksanvisningen är i bedrövligt skick – men den existerar i alla fall. Bättre än om den blivit slängd.

men ärligt talat, vad är en 100-årig text när man kan titta på en film? Foten är likadan nu som då…

https://youtube.com/watch?v=wIkuwwfKnBc%3Frel%3D0

In Swedish below the pictures

Some time ago I was sewing on the Husqvarna (Viking) 19E. We were working on a dress and had been sewing with no problem for a while. Now suddenly the thread tension was wrong. I turned the nob this way and that and then … CRACK and the nob would not longer turn. Ok… I took the darn thing apart and found the piece that hade left its place (the absolute inner part inside the nob (visible in the 7:the and last picture)). I put everything back together and now the nob would turn as normal…. but well…. the tension is way to high and at the same time there are loops on the bobbin thread when sewing. I have tried to get help from the service manual for 21 (as I don’t have a service manual for 19E). I have tried to follow the steps, but the mechanism is somewhat different so I’m not sure I’m doing this right. I have given up once, but am at it again – I WILL DO IT! Nothing looks broken and I need HELP.

För en tid sedan satt jag och sydde på Husqvarna 19E. Vi hade sytt en klänning och skulle fortsätta. Trådspänningen ville plötsligt inte bli rätt. Jag rattade fram och tillbaka och plötsligt sa det KRACK och trådspänningsratten gick inte att rucka alls. Nähä…. Jag plockade isär eländet och hittade den biten som helt enkelt skruvats ur sitt spår. Tillbaka med allt igen. Trådspänningen går nu att vrida på men är alltid på för hög trådspänning, samtidigt som det blir Öglor på undersidan. Jag har läst servicemanualen för 21 (har inte den för 19) och har försökt göra som det står, men 19 trådspänningsmekanism ser annorlunda ut så jag vet inte om jag gör rätt. Jag har gett upp en gång – men är nu på den igen…. det SKA gå! Inget ser trasigt ut. Nu behöver jag hjälp.

Ideal från Abeleen Symaskiner I Stockholm har jag skrivit en hel del om på bloggen. Den är antik (d.vs. minst 100 är gammal) och tillverkad av Clemens Müller i Dresden, Tyskland. Här kommer ett gäng otroligt snygga bilder som är tagna av Filip Sebek.

Titta vad fint det blev med ett litet nålfat till!

Jag lyckades med konststycket att bryta av min ENDA nål till Husqvarna Triumf och Jag har bara en nål till Ideal. Så nu har jag mätt:

Ideal: Längd – 38,5 mm; jämnrund utan “Shank” diameter – 1mm; 4mm från spets till öga

Triumf: längd – 49,5 mm; “shank” är 15mm långt och 2 mm i diameter; 4,5 mm från spets till öga.

Med hjälp av denna lista kommer jag fram till att Triumfen kanske kan ha MTx190 / SY7555 / 19OR, en nål som passar flertalet av Pfaffs industrisymaskiner.

Idealen är svårare har inte hittat rätt än

Då var äntligen nyförvärvet Solidar här. Jag ropade in den på auktion utan att ha sett maskinen och bara hoppades. Det visade sig vara en yngre maskin än jag trodde, men väldigt spännande ändå. Lådorna i symaskinen var dessutom proppfulla – av knappar!

Här är lite snabba, men inte så fina bilder.

Här kommer äntligen en lite finare bild på min Ideal från OA Abeleen, Stockholm. Ursprungligen tillverkad av Clemens Müller, Dresden. Såld någon gång mellan 1903-1914

Snart kommer en “ny” symaskin till samlingen. En Ideal från O.A. Abeleen, Stockholm.

Jag jagar runt lite på nätet för att ta reda på vad det är för maskin och har än så länge inte funnit mer än att en Ola Andersson Abeleen föddes i Ljungby 1865 och flyttade till Stockholm där han i alla fall bodde under folkräkningen 1910.

Och så kom vi vidare via Stockholmskällan: Ur Stockholms adressregister 1913

I 1916 års katalog står det

Samma 1915 som 1916, medan 1914 har samma beskrivning som 1913

1912:

1904 – 1911 samma som 1912

1903:

O Abeleen förekommer som handlare i 1902 år katalog men då på Apelbergsgatan 48

Så långt kan jag gissa mig till att Ola Andersson Abeleen sysslade med symaskiner mellan 1903 och 1914. Värt att notera är att han inte finns under yrkesregister (typ gula sidorna) 1903 varken som reparatör eller försäljare.

Looking for information about my “new” Sewing machine. An Ideal from O. A. Abeleen, Stockholm. Using old official address lists from the time I now know that Mr Abeleen was dealing with Sewing machines from 1903 to 1914.

Källa: http://www.stockholmskallan.se/Soksida/?ft=adresskalender&tab=image

Denna sommar spenderade vi två veckor i Tjeckien i en mycket lite by utanför den lilla kurorten Konstaniove Lazne (Konstantinobad) hyrde vi ett hus. I huset fanns två MYCKET fina trampsymaskiner:

Som ni ser är det en Minerva och en Lada. Ärligt talat vet jag inte särskilt mycket om dessa maskiner, mer än att de var i fint skick. Det skulle förstås vara kul att ha båda dessa märken, om det är några som behöver räddas nån dag.

Den här maskinen inköptes i Åstorp för en krona. Nu här den rengjord och oljad och ordentligt testad. Den syr tyst och fint. Nästa vecka kommer eventuellt en ny ägare och hämtar den så jag bad maken fotografera den ordentligt som dokumentation. Det är en klass 12 cb-n tillverkad någon gång mellan 1934-1955. Den har troligen varit trampsymaskin från början eftersom den har ett hjul med ekrar. Denna variant tillverkades i över en miljon exemplar så det är en ganska vanlig maskin (man kunde få den med motor eller utan). Den har en Sytrix motor istället för en original Husqvarna. Uttaget för lampan ovan på motorn är lite rolig tycker jag.

Källa: http://www.heltborgfoto.dk/husqvarna_modeller.htm

This machine was bought in Åstorp for 1 SEK. It’s now cleaned, oiled and tested. It sews nice and quiet. Next week a new owner might come by to pic it up so I asked my husband to take pictures to document it. It is a class 12 cb-n made between 1934 and 1955. It has probably been a treadle in the beginning. The motor is not Husqvarna original but a Sytrix. The class 12 cb-n was made in over a miljon machines
Source: http://www.heltborgfoto.dk/husqvarna_modeller.htm

Sy jeans till dottern. Fortfarande knepigt, men roligare om man använder flera maskiner (och slipper byta tråd!)

t.v. Husqvarna 33-10 från ca 1948 tar hand om sicksack (kastning av kanter som det inte står ett ord om i mönstret men jag gör i alla fall) samt tråckling.

mitten. Husqvarna Viking Tribute 140C från 2010 tar hand om toppstickningar med broderitråd (dottern har valt en ljusblå)

t.h. Husqvarna 12 från 1940-tal tar hand om alla osynliga vanliga stickningar.

Min fina Kayser är inte tillverkad före 1928 tyvärr. Efter 1928 finns inga listor kvar då fabriken bombades totalt under andra världskriget).

Jag har startat en ny grupp på Facebook för oss som gillar gamla symaskiner, stickmaskiner och vävstolar. Syftet är tvådelat; dels att hitta hem till skönheter som riskerar att förstöras dels att skapa kontakter och kanske ordna träffar. Jag är riktigt avundsjuk på de amerikanska TOGA-träffarna, där folk som använder tramp- och vevsymaskiner träffas – skulle vi inte kunna ordna nått liknande?

Hur som helst så finns nu en grupp på svenska (och norska/danska) som du är välkommen att gå med i:

https://www.facebook.com/groups/687487491317989/

En liten film där jag trär en av trampsymaskinerna:

//www.youtube.com/embed/MAjS83__btM

Här kommer lite bilder från den påbörjade renoveringen:

Detta är min första industrimaskin. Symaskinen är från ca 1948. Den marknadsfördes för att användas i ateljéer och är en symaskin med flera olika sömmar och inte specialiserad som industrimaskiner annars är.

Det här är min fina Kayser. När jag surfade runt i andra ärenden hittade jag en serienummerförteckning över ALLA maskiner tillverkade i Kaiserslauten (Kayser, Gritzner och Pfaff – senare ett företag). Listan är inte verifierad från officiellt håll, och jag är inte säker på att den verkligen gäller alla, men OM den gör det så är denna skönhet tillverkad 1913 – och därmed ANTIK.

Då är det dags att välkomna ytterligare en maskin (måste göra av mig med några för nu får det inte plats!!!).
Det är åter igen en Husqvarna (de maskinerna verkar välja mig), men denna gång är en den industrimaskin, 33-10. Spännande… men den får stå i kö på att bli fixad faktiskt!

(Bilden är från auktionsfirman där jag ropade in maskinen)

Jag hade fyra problem att ta itu med:
1. Stygnlängd fungerar inte. Jag verkar inte kunna hitta problemet, men ingenting händer när jag vrider på vredet. Mekanismen ser bra ut.
2. backknappen (som är i mitten av stygnlängden nob) är alldeles still.
3. Delarna där skruvarna är fäst på plastlocket över motorn är bruten.
4. Metallytan är sönderrepad med linjer, ord och bilder.

1. Lagat. Lösningen var en hårtork. Jag fick nog köra sammanlagt 5 minuter. Det var fjädern som hade fastnat pga av en massa gammal olja. Men nu funkar det utmärkt.
2. Lagat. Samma problem som ovan så när jag löste problem 1 löste jag också problem 2.
3. Kemisk plastic padding löste det problemet. Enkelt
4. problem 4 vet jag nu hur jag ska fixa, men det är inget akut så det får vänta till sommaren. Inspiration kommer från denna webbsida.

Så nu syr jag och allt funkar fint. Passade på att laga 4 par byxor idag som väntat på att bli lagade.

Min make var på återbruket igår. Bredvid honom stod en äldre man och kastade saker. Min man såg honom med en väska han kände igen och berättade för mannen att hans fru (jag) skulle älska att ta hand om det. Så nu äger jag en Husqvarna ZigZag!!

Jag rengjort maskinen och provat den. Den syr fint både raksöm och sicksack, spolar också undertråd utan problem (visade sig att “mystery-spole” som följde den sista Husqvarna CB-N passade fint). Kan inte sy bakåt och stygnlängd är inte möjligt att ändra. När jag sänkte matartänderna ville de inte upp igen, men det lyckades jag fixa.

Inut i hittade jag nålar, ludd, garn och en död geting. Kan se stygnlängdsmekanismen väl, men har ingen aning om vad det förmodar att se ut så jag vet inte vad som är fel.

Denna maskin har uppenbarligen en gång varit en skola-maskin – någon har ristat in meddelanden (t.ex. AJ är bäst) och en välgjord bild på …. hmmm …. en kuk, bed bildtext till …. stackars maskin!

Jag har fyra problem att ta itu med:
1. Stygnlängd fungerar inte. Jag verkar inte kunna hitta problemet, men ingenting händer när jag vrider på vredet. Mekanismen ser bra ut.
2. backknappen (som är i mitten av stygnlängden nob) är alldeles still.
3. Delarna där skruvarna är fäst på plastlocket över motorn är bruten.
4. Metallytan är sönderrepad med linjer, ord och bilder.

Ok, jag tror vi har listat ut det. Det finns en liten lås-stav saknas så “gaffel” är typ löst. Nu tänker jag på att ta isär det hela. Det är en knepig låsbricka, kan jag få det av, men kan jag få tillbaka det igen? Servicemanualen (hittade en för 21 på Yahoogroups) säger att jag behöver en tång från en bilhus … Jag undrar om Biltema har en ….Japp, det har de. Jag tar isär allt.

Attsingen – nu ser jag lås-staven. Den satt där den skulle. Så det var inte felet. Hmmm….

Provade att fixa ytan med Rubbing, men det gick inte alls. Reporna är på tok för djupa. Här får en tänka till lite mer.

Film på problem 1 finns här: https://vimeo.com/76815944

Det känns som att Husqvarna maskinerna väljer mig. Denna maskin kom svärföräldrarna med efter att ha ropat in den på Tradera för 1 kr.

Det är en CB-N, men vilken modell vet jag inte. Den har fått en motor, pedal och troligen väska från en Zenith (för det står Sytrix på pedal och motor och jag har sett bild på en Zenith med en identisk väska), varifrån lådan med bordet kommer vet jag inte. Troligen är det en trampmaskin från början (eftersom den har ett hjul med ekrar).
En udda pressarfot (se bild) och en undertråds-spole i fel storlek fanns bland tillbehören. Kanske tillhör de den gamla Zenithen? Om någon behöver dem byter jag dem gärna mot en liten överraskning.
Svårt att direkt ange ålder på den, men 1950-tal kanske?

Tillägg: undertrådsspolen passade till en Husqvarna ZigZag! En sådan tur att jag nu äger en sådan också…

I somras hittade jag en Husqvarna 12 på tradera. Nu I helgen var det dags för en första renovering. Jag gissar på tillverkning någon gång mellan 1945-1956. Den har ett helt hjul (utan ekrar) så den har varit motoriserad från början.
Jag började med undertrådsområdet som var helt ihopkletat, men lätt att rengöra. Mekanismen för att fälla ner matartänderna är tyvärr böjd och funkar inte alls. Ska ta och titta närmare på om den går att räta ut senare.
Sen bytte jag stickkontakt eill en som funkar i moderna uttag (när jag kör med gamla maskiner har jag alltid en extra portabel jordfelsbrytare mellan maskin och vägguttag – enkel försäkring).

Maskinen sydde och motorn var definitivt tyst. Den här kan man köra även om barnen sover i samma rum!

Än är det inte perfekt, stygnslängden känns som att den är för kort (om jag jämför med min andra 12:a). Måste ta reda på vad som stör den.

I söndags gjorde jag ett fynd på Tradera! En vevsymaskin med “köp nu” för bara 200kr. Jag slog till direkt. Den är fin. Jag har torkat av den (med symaskinsolja för att inte skada dekoren), men inte haft tid att provsy än.

Den saknade sin manual så om du vet vart jag kan hitta en så tipsa mig gärna. Inte för att jag kommer låta det hindra mig från att sätta denna skönhet i bruk.

Det är en Kayser J, tillverkad i Kaiserslautern i Tyskland. När har jag ingen aning om. Den har ett serienummer, men med tanke på att 2/3 av Kaiserslautern förstördes i andra världskriget kan man misstänka att arkiv kan ha gått förlorade….

Husqvarna CB-N, den som jag räddade häromveckan har fått lite omvårdnad av maken. Bordet slipat och målat. Råkade slipa lite för mycket på locket (som inte syns i bild) eftersom det var tjock faner där vi inte trodde det var faner. Jag är nöjd ändå!

Nästa steg är att rengöra och smörja maskinen, men det får bli en annan dag.

Denna fina Husqvarna CB-N, stod på gården till Strömsbacka (second hand butik). Bordsskivan måste slipas, maskinen rengöras och matarfötterna justeras. Egentligen har jag inte plats för en trampmaskin till… men vad ska man göra? Man kan ju inte låta den förstöras helt!

Hittade en gammal Husqvarna 12 på tradera för 1 kr – i närheten dessutom. Jag budade 1 kr. Ingen annan var intresserad så igår hämtade jag den. Det är en del fix att få den operationsduglig, men allt ser helt ut.

Husqvarna 12 tillverkades från 1934 till 1955. Den här är nog äldre än min förra 12:a, men innan Husqvarna får ordning på sina register över serienummer och släpper släpper dem fria är det ingen som vet.

Jag har mycket länge funderat på att sy min egen teckendocka, alltså en docka som kan använda teckenspråk. Min första variant var en stor trasdocka utan armar som fick armar genom att jag satte på en småbarnskofta bak och fram. Den funkade faktiskt ganska bra. Senare köpte jag mönster från Debbie på stora handdockor av buktalar typ och första jag sydde därur var puman Riffi. Nu har jag sytt efter människomönstret istället, för att få det till en teckendocka lät jag bli att sy dit armar och sydde istället fast två rör som man kan stoppa sina egna händer i. Dockan kan alltså också röra på munnen om man sätter in en hand där.
Debbies mönster är väldigt bra med bilder i varje steg så det gör inte så mycket att mönstret är på engelska. Jag sydde kroppen med “tröjtyget”.

Än har hon inte fått något namn. Vi provar olika just nu. Dessutom är en lite ovanlig kompis också på väg…. kanske hamnar den också på bloggen.

I stort sett hela dockan är sydd på trampsymaskin, Singer 66.

Vill man ha en bok att läsa och teckna med kan man köpa den här…

Lägger dessa under kategori “trampsymaskin” även om de faktiskt inte passar någon av trampmaskinerna. De passar till min Husqvarna 12 och Singer 201K (som jag inte ens visat på bloggen än, räddade den då jag hittade den på gården av ett loppis med en dm snö över sig). Båda maskinerna behöver omvårdnad innan de är i brukbart skick så de här fina tillbehören får vänta lite:

1. Det är en knapphålsfot med flera olika knapphål möjliga. Tänkt till en raksömsmaskin. Som du ser finns det dubbletter av två av de sakerna som formar hålen (mönsterkammar?). Dem byter jag bort mot en överraskning till någon som HAR en knapphålstillsats men saknar just de två. Jag betalade 66 kr vilket inte är mycket, å andra sidan saknas en del (vad jag kan se när jag kollar på samma modell på Ebay) och manualen. Vi får väl se om det blir problem sen när jag ska försöka använda den. Gissar att det är en 1950-tals produkt.

2. Detta är en raritet, ett sicksacktillbehör till en raksömsmaskin. På locket ser man vilka sömmar den klarar (en grundsöm och en för varje hjul). Från början ska den ha haft en plasthuva och det finns fler mönsterhjul att få tag i. Den ska också fungera som övermatningsfot. Jag betalade 110kr vilket är ett helt rättvist pris, men de två som jag hittar på Ebay nu ligger på 200-350 DOLLAR!!! Det kan jag garantera att jag aldrig hade betalt!

Har någon manual till dessa två skulle jag bli jätteglad om du ville dela med dig!